Genom att använda setragroup.com accepterar du vår användning av cookies. Personlig integritet är viktigt för oss vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy

OK

2017-01-11

Framtidens arkitekter väljer trä

Trä lyfts allt oftare fram som framtidens byggmaterial. Setras samarbete med nästa generations arkitekter på KTH i Stockholm visar att den framtiden snart är här. När studenterna får välja är håll barheten i fokus – och trä det givna valet.

 Vad innehåller limmet? Hur kan man ta till vara på den där flishögen?

Frågorna och idéerna är många när arkitekturstudenterna från KTH:s masterprogram går längs Setras produktionslina för limträ i Långshyttan. Strax innan har de gjort samma promenad på ett stålverk och kontrasterna är slående.

– Träprocessen känns renare och snällare. När man får se produktionen blir det bekräftat hur mycket bättre det är ur miljösynpunkt. Jag blir sugen på att börja använda trä, säger studenten Klara Jonsson.

Maffiga träkonstruktioner har fått mycket uppmärksamhet på sistone, men trots sina tydliga miljöfördelar står trä fortfarande bara för en liten del av flerbostadshusen. Studenterna som besöker Setra ingår i Full Scale Studio, en masterstudio med inriktning på byggprocessen. Genom att lära sig mer om produktionskedjan bakom materialen hoppas de kunna påverka byggprojekten i ett tidigare stadie. Anders Berensson, arkitekt och lärare på skolan, tycker att yrkeskåren har en tyngre roll att spela på vägen mot mer hållbart byggande.

– Byggbranschen är rätt smutsig. 40 procent av energianvändningen och 30 procent av koldioxidutsläppen i världen kommer från vårt byggande, och trä är ett av de renare materialen. Vi vill att våra studenter ska förstå olika byggsystem och bli självsäkra i hur man bygger, för att kunna vara med och driva på innovationen.

Viktigt att veta hur unga tänker

Utbildningen har besökt Setras sågverk i Heby ett par år i rad. Nu utökas samarbetet alltså till Långshyttan och dessutom diskuteras ramarna för ett djupare projektsamarbete.

– Vi vill ta ett större ansvar för den nya generationen som kommer arbeta med trä. De här arkitektstudenterna är de som bestämmer vad som händer om 10, 15, 20 år, säger Thomas Kling, Setras produktspecialist för limträ.

För en träindustri som Setra är det värdefullt att redan nu få en hint om hur blivande arkitekter och konstruktörer tänker.

– Det hjälper oss att fundera på hur vi kan styra vår produktion. Studenterna tilltalas av att det är en förnyelsebar produkt och tycker att man ska bygga i trä hellre än stål och betong. Jag är imponerad över hur mycket de kan om trä, säger Thomas Kling.

Träets unika egenskap att fortsätta vara formbart, till skillnad från cement som gjuts till en fast form, är ett annat tungt argument för studenterna. Liksom att trä binder kol och i förlängningen bidrar till att minska klimatavtrycket.

– Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv känns trä så givande. Titta bara på alla träkåkar som är flera hundra år gamla och står där än. Jag är övertygad om att det kommer vända, säger Josefine Prescott, som tar sin examen till sommaren.

Gör byggmaterial av bark

Tillbaka på skolan är nästa steg att ta fram alternativa material utifrån råvaror som växer i Sverige. Här pågår intensiva experiment med bark, barr, halm, vass och musselskal. I verkstaden står Niklas Lindersköld och maler bark från Setra i en hushållsmixer. Pulvret blandas med trälim och pressas till en mörkbrun spånskiva.

– Det här materialet skulle kunna användas till byggdelar, men först ska jag testa hållfastheten och hur det står sig mot eld.

Klara Jonsson och Hanna Skog bollar fler idéer utifrån Setras bark. Kanske kan den fungera som isolering, eller med rätt bindemedel bli en innervägg, funderar de.

– Vi vet att barken kommer till nytta och blir energi som används i torkningsprocessen på Setra, men det vore häftigt om den inte behövde brännas utan också kunde användas till något mer varaktigt.

Genom studiebesöken har det blivit tydligt hur energiförbrukningen skiljer sig åt mellan materialen. Även där sticker trä ut med sin energisnåla tillverkningsprocess.

– En stålfasad står till exempel inte på min topplista efter att ha sett hur mycket energi som går åt i tillverkningen. Det kommer nog alltid sitta kvar i minnet, säger Klara.

Vill se förändring

Om ett par år kommer de ut på arbetsmarknaden. Hanna tycker att fakta, statistik och diskussionerna på skolan alla lutar åt samma håll. Att något måste förändras i branschen.

– Jag kan inte vara med och bidra till de här utsläppen. Som arkitekt blir jag ansvarig för att försöka vara med och förändra, säger hon.

Niklas Lindersköld tror att omställningen måste komma från byggföretagen.

– Som enskild är det nog svårt att påverka, men jag hoppas så klart att trä ska vinna mer mark. För mig är det ett oslagbart material och jag förstår egentligen inte varför det inte byggs mer i trä redan. Det är ju till exempel bevisat att limträ håller bättre än stål vid brand.

Ebba Hallin, arkitekt och adjunkt på Full Scale, tycker sig se början på ett skifte.

– Det är mycket på gång och bland studenterna finns verkligen ett jätteintresse för trä. Men det är klart att förändringen tar lång tid. Det är ofta en fråga om ekonomi och det blir billigare för företagen att fortsätta med sina gamla inkörda byggsystem än att utveckla nya.

LärarnaLärarna Anders Berensson och Ebba Hallin anar ett skifte, och vill att studenterna ska vara med och driva på för mer innovation i byggbranschen.

Närmsta åren blir avgörande

Det stora språnget för trä som byggnadsmaterial ligger alldeles runt hörnet. Det menar Setras produktspecialist för limträ, Thomas Kling.

20 år har gått sedan det blev tillåtet att bygga trähus som är högre än två våningar i Sverige. Orderingången för lägenheter med stomme av trä har gått sakta uppåt, och tog ordentlig fart första halvåret 2016. Det avspeglas i Setras försäljning av limträ, som går starkt framåt. Men det riktigt stora språnget har vi framför oss, tror Thomas Kling.

– Det kommer ske en stor utväxling inom de närmsta fem åren. Trähus kan nå 15 procent av marknaden. Då handlar det mer om hur mycket vi klarar av att leverera och hur vi kan vidareutveckla vår förädlingsgrad.

Branschorganisationen TMF, Trä- och möbelföretagen gör samma bedömning. Gustaf Edgren, som följer utvecklingen för trähus, ser att kapaciteten håller på att fördubblas.

– Betong har kanske fått vara det självklara alternativet några år för länge. Det är först nu på senare år vi fått kunskap om byggprocessens stora klimatavtryck och den enorma vinst, ekologiskt och ekonomiskt, som finns i det industriella bostadsbyggandet. Utifrån det vi vet i dag måste trä alltid beaktas som ett större inslag i nya projekt.

Även övriga Europa är på väg åt samma håll, med Österrike, Schweiz och Tyskland i täten. På sikt är det inte omöjligt att trä står för 20 procent av nybyggnationen, menar Gustaf Edgren.

Gustaf Edgren, projektledare på Trä- och möbelföretagen. Thomas Kling är Setras produktspecialist för limträ.

Hus som går plus

Ett fyravåningshus i trä binder 150 ton koldioxid när energianvändningen från trätillverkningen, transporter och byggnationen räknats av. Det visar forskning från Mittuniversitetet. Inget annat byggmaterial som används i större skala har samma förmåga att klimatkompensera.

Många fördelar med trä

En stomme i limträ är stark, lätt att forma och samtidigt formstabil. Den brinner inte utan förkolnar bara på ytan, medan kärnan förblir intakt under lång tid. Dessutom är trä energisnålt, klimatsmart och prisvärt jämfört med andra material. Förutom limträ spås nya tekniker som bland annat korslaminerat trä bli drivande i skiftet från stål och betong.

Text: Linn Treijs
Foto: Björn Lofterud