Genom att använda setragroup.com accepterar du vår användning av cookies. Personlig integritet är viktigt för oss vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy

OK

2018-06-27

Korten på bordet

Den gångna mandatperioden har varit en bra – sett ur skogsnäringens perspektiv. Det har fattats beslut om 74-tons lastbilar, ingåtts en energiöverenskommelse och fokuserats på ett ökat träbyggande. Men fortfarande krävs en del politiska beslut och åtgärder.

Det finns ett stort engagemang för den svenska skogen. Setra News har låtit partierna svara på ett antal frågor.

Vad tycker riksdagspartierna?


Ägande

Skogen ägs idag av privata enskilda ägare 50 %, privatägda aktiebolag 25%, statsägda aktiebolag 14%, övriga privata ägare 6% och staten 3%. Är detta en bra fördelning? Eller vill ni på något sätt justera den? Varför/varför inte?

 Vi har inga förslag på ändringar av ägarstrukturen. Däremot anser vi att skogsägarna och bolagen rent generellt måste ta större miljöhänsyn i skogsbruket. Vi vill också öka skyddet av skog.

Vi har inga synpunkter på vem som äger den svenska skogen. Vårt fokus ligger istället på att all skog ska brukas på ett hållbart sätt och att tillräckligt med skog skyddas.

Vi som parti har inga synpunkter på fördelningen av ägandet. Vi anser dock att det statliga ägandet ska vara en förebild både i innovation och i ansvarstagande för gemensamma intressen, till exempel en god naturvård och  bevarande av biologisk mångfald.

För Centerpartiet är äganderätten en grundmu­rad rättighet som behöver värnas och stärkas. Det man äger förvaltar och  vårdar man också. Därför ser vi positivt på att människor och företag äger och brukar den svenska  skogen. Det finns därför skäl att minska det statliga  ägandet av skog. Genom fler enskilda skogsägare ökar möjlig­heterna för tillväxt, utveckling och jobb i hela landet.

Hur ägandet är fördelat är egentligen inte centralt eftersom alla skogsägare har ett ansvar att utgå från skogspolitikens jämbördiga mål, produktionsmål och miljömål. Det finns dock idag otydlighet i regelverken som försvårar för skogsägarna att bedriva sitt skogsbruk. Därför behövs förändringar för att stärka incitamenten för hållbart skogsbruk. Vi vill se förbättrade ersättningsmodeller för att  formellt skydda värdefull skog. Det kan handla om att statligt ägd skog byts in mot värdefull  privatägd skog som behöver skyddas.

Statens andel är rimlig. Det behövs statlig skog bland annat för att använda som bytesmark för att skydda värdefulla naturområden.

Det privata ägandet av skogen har lagt grunden för stora delar av svenskt välstånd. Sveriges över 300 000 skogsägare gör dagligen stora insatser för att vi ska ha ett fungerande  skogsbruk, en levande landsbygd och en god miljö. Moderaterna anser att det är viktigt att stärka  äganderätten för de enskilda skogsägarna. Statligt ägd skog kan användas för att skydda skog med  höga natur­ värden. Ett gott exempel är det markbyte som alliansregeringen genomförde, där  Sveaskogs mark byttes mot privat mark.

Sverigedemokraterna anser att nuvarande ägarfördelning är positiv och visar på den unika ägarstruktur som bidrar till en  mångfald av brukande och framgångsrika skogsindustrier. Vi motsätter oss regeringens aviserade utredning om en översyn för att aktiebolag lättare ska kunna  förvärva mark, något vi tror skulle missgynna det enskilda skogs­ ägandet.

Träbyggande

Är det något ni vill satsa på? Varför/varför inte? Och hur vill ni i så fall styra och uppmuntra det?

Ja, vi vill att det byggs mer i trä. Våra kommuner och annan offentlig verksamhet kan vara mer aktiva i att kräva fler byggnader i  trä, detta gäller inte minst våra allmännyttiga bostadsbolag.

Störst klimatnytta gör träden om de kan användas i byggnader och andra konstruk­tioner för att ersätta utsläpps­  intensiva material som stål och betong. Sett ur ett livscykel­ perspektiv minskar en byggnads  miljöpåverkan väsentligt om trä ersätter dessa material. Miljö­ partiet vill att minst hälften av  alla hus ska byggas med trästomme senast 2025.

Att öka trähusbyggandet är en viktig ambition som vi tror att kommunerna i större utsträckning genom planarbetet och riktad upphandling kan åstadkomma. Genom en ökad medvetenhet kan vi hitta drivkrafter som ger en ökad efterfrågan av trähus.

Ja. Att sänka klimatutsläp­pen från bostadsbyggandet är viktigt. Byggnaders klimatpå­verkan under dess totala livscykel måste minska om klimatmålen ska nås. Varje materialslag ska nyttjas optimalt med hänsyn tagen till dess miljöpåverkan och funktion. Användandet av trä i byggmaterial och konstruktioner har en potential  att utvecklas, och kan också bidra till att skapa nya jobb i hela landet.

Som marknadsliberaler anser vi inte att politiker ska sätta villkor för eller ställa krav på hur en marknad eller industri ska agera affärsmässigt. Självklart är det positivt att det byggs  i trä. Det är teknik, utveckling och företag som driver på klimats­marta lösningar, inte politiker.

Att bygga i trä har goda förutsättningar att reducera klimatutsläppen från byggsektorn. Vi tror att byggbranschen själv har  de bästa lösningarna om de får rätt incitament och höga krav på bland annat energieffektivitet.

Hittills har byggnaders miljö­ och klimatpåverkan främst kopplats till drift. En väsent­lig del av påverkan sker redan när  husen byggs. Det kan och bör synliggöras genom livscykelanalys där en byggnads totala miljö­ och  klimatpåverkan, från första spad­taget beräknas. Moderaterna vill verka för ett ökat användande av livscykelanalys vid framförallt nybyggnation, vilket har goda förutsättningar att gynna byggande i trä.

Ingen annan byggteknik har utvecklats så snabbt som det moderna träbyggandet. Med ett ökat byggande i trä kan både  byggindustrier och byggföretag som finns på landsbygden växa. Det stimulerar också skogsindu­strin. Sverigedemokraterna anser att en ökad satsning på forskning och utveckling kring modern  träbyggnadsteknik behövs för ett ökat byggande i trä.

 

Bioekonomi

Hur kan skogen bidra till ett fossilfritt samhälle? Hur ser ni till exempel på att skogsråvara används till biobränsle?

Vi ser en stor potential i att restprodukter från skogs­ industrin och jordbruket kan användas till att producera för­ nybara  bränslen. Här krävs mer politiska beslut och styrmedel. Vi behöver också se till att Sverige får ett permanent undantag för våra skattenedsättningar för  biogas, etanol och biodiesel. Vi ser positivt på att skogsråvara, som till exempel grot (grenar och  toppar), används till biobränsle men anser att uttaget inte ska ske i konflikt med våra mål­ sättningar för biologisk mångfald.

Att använda biobränsle istället för fossila bränslen är viktigt. Den reduktionsplikt som regeringen infört är ett viktigt  steg för att mer biodrivmedel, bland annat från skoglig råvara, ska produceras i Sverige.

Det är nödvändigt för att vi ska klara klimatutmaningen. Träråvara kommer att spela en viktig roll för att ersätta fossila drivmedel och för att ersätta material som tillverkats med fossil råvara. Men vi ska göra det med ett hållbart skogsbruk som har starka naturvårdskrav.

Den svenska skogen behöver spela en stor roll i en hållbar och långsiktig bioekonomi där den förser samhället med förnybara drivmedel. Men också nya hållbara material, grön kemi och träbygg­nader. Att använda innovations­upphandling för att stimulera den gröna omställningen är också en viktig del för att utveckla  svensk skogsproduktion.

Skogen bidrar till ett fossilfritt samhälle dels genom att binda kol och dels genom att skogsråvara kan ersätta råvaror med fossilt ursprung. Bioekonomi spelar en stor roll för att bygga ett långsiktigt och hållbart samhälle. Det är positivt att användningen av biobränsle kan utvecklas. Biobränsle behövs framförallt till flyg, sjöfart och för de tyngre transporterna som i dagsläget inte kan drivas av el.

Miljömålberedningens betänkande visar att det är möjligt att öka avverkningen av skog samtidigt som målen för naturvård  upprätthålls. Olika delar av träden används till olika syften. Det som inte används för produk­tion av trävaror och papper kan användas som biobränsle.

Skogen har en central roll i den gröna omställningen och är en av nycklarna för att bryta vårt fossilberoende. Tack vare den  svenska skogen har Sverige goda möjligheter att producera stora mängder biobränsle av hög kvalitet  och samtidigt utveckla nya biobaserade produkter. Vi ser ett stort behov av att skapa bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för förnybara biobränslen samt säkerställa en bred  råvarubas. Detta krävs för att branschen ska våga göra större investeringar exempelvis i  anläggningar för produktion av biobränslen.

Det mest effektiva är kanske förbränning av flis med etablerad teknik, vilket i princip är positivt. Vad gäller fordonsbränsle  från skogen är det inget vi motsätter oss om tekniken är konkurrenskraftig, men det är inget staten  ska tvinga fram till varje pris. Högteknologiska biomaterial genererar troligen ett större  förädlingsvärde, men det är egentligen inte en politisk fråga.

Export

Ska Sverige exportera mera trä och träprodukter? Varför/varför inte?

Vi ser gärna att Sverige exporterar mer träprodukter. Det finns mycket att vinna på att exportera träbaserade produkter som finns högre upp i förädlings­kedjan, det vill säga sådana som man kan få mer betalt för. Med en mer hållbar skogspolitik kommer industrin att behöva prioritera kvalitet framför kvantitet.

Den mängd skogsråvara som vi kan ta ur skogen på ett hållbart sätt ska användas där den gör största klimatnytta. Det här tankesättet ska leda oss i utformandet av skogspolitiken och hur vi ser på exporten. Men vi kan inte politiskt bestämma hur mycket skog som ska exporteras.

För första gången under 2000-­talet växer exporten i alla Sveriges 21 län. Exporten av skogsbruk har ökat under 2017. Detta  bidrar till tillväxt, jobb och välfärd. Vi socialdemokrater vill för­ stärka denna positiva trend. Därför har regeringen tagit fram en export­ strategi och satsar nu resurser så att alla län ska ha ett regionalt exportcentra – vilket fungerar som ett stöd för små­ och medelstora företag med sitt exportarbete.

Ja. Sverige ska ha ett lång­siktigt hållbart skogsbruk med ökad produktion, innova­tioner, export och ökat skydd av värdefulla miljöer. Sverige ska exportera såväl traditionella trä­ produkter som förädlade varor såsom biodrivmedel, grön kemi, men också kunskap om hur skogsbruket kan bidra till en grön omställning. Att skapa goda förutsättningar för skogsföretag är grundläggande för att ge dem möjlighet att växa och exportera sina varor. Företagens kostnader behöver minska och regelkrånglet minimeras.

Vi vill gärna främja svensk export av till exempel trä och träprodukter. Det centrala är att svenska företag kan konkurrera på en global marknad. Då måste det till exempel bli enklare att driva företag och att skatterna på jobb och företagande sänks.

Sverige ska fortsätta vara en stor exportnation av trä och träprodukter. Ytterst är det kunderna som avgör vad som säljs. Vi  politiker kan underlätta genom att skapa goda handelsrelationer, till exempel motverka tullar mellan länder. Vi arbetar också för goda konkurrensvillkor för svensk industri genom en konkurrens­ kraftig beskattning, minskat regelkrångel och sänkta avgifter för företagen.

Vi moderater välkomnar alla exportmöjligheter, både trä och olika former av träprodukter. För att gynna exporten och stärka konkurrenskraften behöver vi undanröja hinder, värna frihandel och säkerställa att skogsindustrins tillväxt inte begränsas av bristande inhemsk träråvara. Genom att värna äganderätten och det  svenska självbestämmandet över skogen i EU­-sammanhang bör tillgången på träråvara vara stark även i framtiden.

Gärna det. Ökade export­ intäkter bidrar till syssel­ sättning och ökad välfärd. Som politiker bör vi dock undvika att i  detalj peka ut vilken sorts export vi vill stödja utan marknaden ska sköta detta. Vi i  Sverigedemokra­terna vill istället stimulera exporten genom att stärka konkurrenskraf­ten genom sänkta lönekostnader, minskad byråkrati och genom satsningar på teknik och utveckling.