By continuing to visit our website, you are agreeing to the use of cookies. Personal integrity is important to us, and your personal information is always handled responsibly.

OK

2016-01-24

Ett stilla besök

Setra äger inte skog utan köper in allt sågtimmer. Främst genom samarbeten med ett 15- tal råvaruleverantörer där ägarna Sveaskog och Mellanskog tillhör de största. Men ibland köper Setra skog och sköter avverkningen genom egna entreprenörer.

 

Regnsmattret har precis avtagit när Christer fäller upp pärmen. Han bläddrar fram till en lång checklista, plockar ner bläckpennan som suttit fastkilad bakom högerörat och blickar ut genom framrutan. Vi befinner oss strax utanför Åtvidaberg, parkerade precis intill ett tio hektar stort skogsområde. På agendan står en naturvärdesbedömning. Det handlar om att göra bedömningar av naturvärden, till exempel förekomsten av rödlistade signalarter och nyckelbiotoper, i aktuell skog. I sin roll som virkesinköpare på Setra köper Christer Ekström in skogsbestånd som sedan avverkas och går till Setras enhet i Vimmerby. Naturvärdesbedömningen kommer in i bilden innan ett eventuellt avtal om köp skrivs under.

Klockan är nio när vi lämnar bilen. Christer plockar på sig rödgula band och en sprayburk med röd färg som används för att markera mindre områden i det större som till exempel inte ska avverkas. Med på bedömningen är även Lotta Thedéen, Setras miljöchef. När vi kommer in i området rör sig Christer som en detektiv mellan träden. Han stannar ibland upp, noterar någonting med blicken, och gör en kort anteckning. I checklistan samlas poäng som indikerar eventuella naturvärden. Blir poängsumman för hög köper Christer inte beståndet.

– Det är bara en bråkdel som leder fram till affär. Jag tittar på många tilltänkta objekt, men ibland passar det inte. Höga naturvärden kan vara en anledning till det, säger Christer, som brukar röra sig inom en radio på tio mil runt Vimmerby när han letar objekt.

Christer utgår från Setras enhet i Vimmerby och delar sin tid som virkesinköpare med rollen som råvarukoordinator. Antalet naturvärdesbedömningar och affärer som görs varierar, men under 2015 uppskattar Christer att det handlar om ett 40-tal bedömningar.

– I snitt är jag ute i skogen två dagar i veckan. Men det behöver inte handla om regelrätta naturvärdesbedömningar. Jag kanske träffar entreprenörerna som sköter avverkningarna, eller utbyter erfarenheter och råd med markägare. Det kan även vara okulära besiktningar i ett första skede, när jag känner att ett objekt är intressant. Med den erfarenhet jag har känner jag ofta om ett objekt kan köpas. Om det lyser av höga naturvärden blir det inget köp, säger han.

Setra stödjer utvecklingen av ansvarsfullt skogsbruk. Vid avverkning innebär det att man tar naturhänsyn och att avsättningar av skogar och naturområden med höga bevarandevärden görs. All råvara som Setra köper in måste uppfylla kraven på så kallad kontrollerad råvara, som betyder att ursprunget är spårbart och uppfyller grundläggande krav. Detta gäller även när Christer köper in skogsbestånd.

När vi stannar upp under bedömningen är det helt tyst omkring oss, med undantag av några fåglar som kvittrar en bit bort. Annars är det bara att dovt prassel som hörs när vi går omkring på det tio hektar stora området.

– En utmaning i en naturvärdesbedömning är när det kommer till gränsfall. Till exempel när skogen börjar bli gammal går den ju in i en ny fas. Generellt sett kan vi säga att ju äldre skogen är, desto högre naturvärden får den. Hackspettar kan komma fram och så vidare, säger Christer.

Efter ett par timmar är naturvärdesbedömningen klar. Christer stannar till uppe på en höjd och spanar ut över trädtopparna som bildar en mörkgrön matta.

– Det är det här som gjorde att jag en gång sökte mig till det här arbetet, säger han och blir tyst i några sekunder innan han fortsätter, att vara ute i skog och mark. Det är en fantastisk känsla att både vara i naturen och ta ett ansvar för vad det blir av den.

Text och foto: Joakim Gerhardsson

Naturvärdesbedömning

En naturvärdesbedömning är avsedd för översiktliga bedömningar av naturvärden i alla sorts skogsmiljöer, inte bara nyckelbiotoper eller andra exklusiva områden. Den fungerar som ett hjälpmedel för att bestämma vilken typ av skog man står inför, och hur miljön präglats av naturlig störningsdynamik och/eller mänskligt utnyttjande. Grunden för bedömningen är att uppskatta underlaget för biologisk mångfald. Arbetsgången bygger på att mäta de egenskaper i skogen – strukturer, åldrar, topografi, bördighet och kulturpåverkan – som är av betydelse för mängden kärlväxter, mossor, lavar, vedsvampar, fåglar, insekter och övriga djur. Ett poängsystem i en checklista ger en bild av aktuellt område. En grov regel är att objekt med över 30 poäng har mycket höga naturvärden, objekt med 15–20 poäng har höga naturvärden och de under 5–10 poäng har mestadels ganska låga naturvärden.

Källa: Skogsbiologerna