By continuing to visit our website, you are agreeing to the use of cookies. Personal integrity is important to us, and your personal information is always handled responsibly.

OK

2016-01-24

Värmen kommer från skogen

Den här gången tittar Setra Träskola närmare på det som återstår av timmerstocken när sågverken producerat trävaror och massaindustrin fått sitt. För även om det är produktion och försäljning av sågade och hyvlade träprodukter av furu och gran som är Setras kärnaffär, spelar ”det som blir över” en allt viktigare roll. Inte minst för att hjälpa oss att hålla värmen när vintern är som kallast.

 

I Setras sågverk och förädlingsanläggningar går ingenting till spillo. Allt på timmerstocken tas tillvara. När halva stockens volym blir bräder och plank blir den andra halvan olika bioprodukter där de viktigaste är råflis, torrflis, sågspån och bark. Det är ungefär hälften av bioprodukterna som blir råflis och säljs till massabruk. Råflis kommer från de yttre delarna av den färska stocken och är den värdemässigt mest betydelsefulla produkten. Den resterande delen blir spån, torrflis och bark vilket i sina olika former nästan uteslutande används till uppvärmning. Sågspån går huvudsakligen till pelletsindustrin, men används även av värme- och kraftvärmeverk. Fördelarna med sågspån som pelletsråvara är renheten och att den knappast behöver någon bearbetning innan torkning och pelletering. Kutterspån från hyvling har ytterligare en fördel eftersom den inte behöver torkas före pelletering, tack vare att Setra endast hyvlar torra råvaror.

Torrflis är de bortkapade bitarna från torrt virke och är en mindre, men ändå viktig komponent av den totala bränslemix som används vid värmeoch kraftvärmeverk. Inblandningen av torrflis bidrar till att fuktiga bränslen får en bättre förbränningsprocess. Bark däremot, utgör en stor del av värme- och kraftvärmeverkens totala bränsleråvara och är det som i huvudsak används som bränsle i sågverkens egna pannor. Endast en mindre del av barken hittar andra användningsområden där jordprodukter är ett. I dag drivs de flesta av sågverkens fastbränslepannor av externa aktörer, till vilka Setra säljer biobränsle och sedan köper tillbaka energi från i form av färdig värme. Ett bra exempel är det samarbete Setras sågverk i Kastet har med biokraftvärmeverket Bomhus Energi. De är både grannar och kund respektive leverantör till varandra. Varje dygn går fyra lastbilar med bark och en lastbil med torrflis från Kastet till Bomhus Energi som sedan kommer tillbaka i form av ånga.

Text: Katarina Brandt

Fördelar med biobränslen

Den största fördelen med biobränslen är att de inte påverkar koldioxidhalten i atmosfären vid förbränning. Till skillnad från fossila bränslen ingår de i naturens eget kretslopp och kommer från en förnyelsebar källa. Dessutom kostar det inte mycket att installera en brännare, speciellt inte om det kan göras i en befintlig panna. Det är ett bekvämt och enkelt sätt att elda biobränsle. Pellets tar även mindre plats än olja. Att använda biobränslen har också samhällsekonomiska fördelar. Det är effektivt, finns inom Sverige och skapar arbetstillfällen.