Genom att använda setragroup.com accepterar du vår användning av cookies. Personlig integritet är viktigt för oss vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy

OK

Träkvalitet och sortering

Vilken kvalitet trävarorna får är kopplat till var skogen har växt. Setra använder timmer från skogar i norra och mellersta delen av Sverige, vilket ger en tätvuxen och fin struktur på produkterna. För att se exempel på våra kvaliteter, klicka på bilderna nedan. 

Setra kvalitet

Vi arbetar ständigt med vårt kvalitets- och sorteringsarbete och har en hög takt på investeringar för kamerasortering. Merparten av Setras sågverk har denna teknik installerad. Det leder till en jämn och stabil kvalitet. Det ger också möjlighet till att hantera specialanpassade kundunika produkter och sorteringar på ett säkert och smidigt sätt.  Välkommen med din förfrågan till vår försäljningsavdelning.

Sortering

Setras sortering av virke grundar sig ur de standard för handelssortering som utvecklats från 1870- talet fram till idag. Man bedömer ett virkesstyckes egenskaper såsom kvistar, kådlåpor, snedfibrighet, vresved, svampangrepp, missfärgning, sprickor, barkdrag, toppbrott, kådved, deformation, hanteringsskador, vankant, lyra, tjurved, vattved, insektsskador, måttavvikelser mm.

 Kvistbilder

Setras sortering och kvalitet är unik för oss och våra produkter, liksom andra tillverkare har sina egna. Här nedan visas några generella exempel på kvalitets sorteringar och benämningar enligt gamla och nya standards.  

Bakgrund och utveckling av standard för handelssorteringar

Dagens gällande standard för handelssortering av virke, SS-EN 1611-1, har funnits i tio år men används ännu sparsamt av sågverksbranschen. För hyvlade varor och mot bygghandlarledet används den mera frekvent.

Denna standard använder G2 för tvåsidigt sorterad eller G4 för fyrsidigt sorterad. Sedan läggs det till en siffra för att ange kvaliteten. Relationen vilken kvalitet det ungefär motsvarar kan du utläsa i tabellen nedan.

Fortfarande är ”Gröna bokens” termer med OS, kvinta och utskott det man ofta använder och hänvisar till. ”Blå boken”, Nordiskt Trä, med benämningarna A-D, fick aldrig någon stor genomslagskraft i branschen.  

"Gröna boken"

Läser man tabellen nerifrån och upp kan man följa den tekniska utvecklingen. På nedersta raden står sortering enligt ”Gröna boken”. Den började utvecklas i Sverige på 1870-talet och har förfinats i minst tio omgångar. Sorterna anges med romerska siffror I – VII. Den typiska medelkvaliteten kallas ”kvinta” eftersom det är femte siffran, mittre tredjedelen vid normalt sågutbyte.

Den sista utgåvan av Gröna boken kom 1960.

De fyra bästa klasserna slås ibland ihop till O/S = ”osorterat i klass I-IV”. Detta brukar vara den bättre tredjedelen vid normalt sågutbyte.

Ibland förekommer begreppet ”sågfallande” vilket innebär att man tar med allt virke från en sågning men sorterat bort sort VII, ”vrak”. Sådan klass förekommer inte i bygg- och trävaruhandeln.

 

I mellanraden finns den nordiska sorteringen, i vilken Sverige, Finland och Norge enades om en gemensam standard, ”Blå boken”. Den kom på 1990-talet men blev ganska kortlivad, tio år. Kvalitetsklasserna är ganska lika Gröna boken men skarpare angivna. ”Får förekomma i 10 procent av virkesstyckena” har ersatt den tidigare formuleringen ”får förekomma i begränsad omfattning”.

 

I övre raden finns den europeiska sorteringen, SS-EN 1611-1. Sorternas namn inleds med G = ”grade” = kvalitet eller klass. Därefter siffran 4 för fyrsidig sortering eller 2 för tvåsidig. I Sverige används bara fyrsidig sortering. Den tvåsidiga är främst kontinental panelsortering. Siffran efter bindestrecket anger kvalitetsklassen. Nollan motsvarar gamla tredje sort. G4-2 kommer då att motsvara gamla kvintan, det vill säga den traditionella byggkvaliteten.

Den europeiska sorteringen finns med i alla information från Svenskt Trä, i AMA-bygg och andra dokument. Den har funnits i tio år men genomslaget har gått långsamt.