Olles Krönika

Kina – från draglok till bromskloss

Utifrån ett marknadsperspektiv så finns det flera stora utmaningar på många marknader. Den kinesiska marknaden som de senaste 10–15 åren varit en stabil marknad för svenska producenter brottas med stora problem. Den fastighetsboom som vi sett utvecklas sedan början av 90-talet är nu över. Det har skett en dramatisk förändring på fastighetsmarknaden med gigantiska överskott av tomma lägenheter, kraftig nedgång i nybyggnation och en spekulationsbubbla där många kinesiska konsumenter förlorat sina livsbesparingar. Detta har fått de kinesiska konsumenterna att dra åt handbromsen i sin privatkonsumtion hårt. Den aktiva stimulanspolitik som kinesiska staten fört och för, biter inte tillräckligt för att ändra konsumentbeteendet. Den låga inhemska konsumtionen i kombination med höga tullar införda av USA gör att den ekonomiska tillväxten är långt ifrån de siffror vi vant oss de senaste 20–30 åren.

Svag byggnation låg omsättning på bostäder slår också hårt mot den träförbrukande industrin och behovet av importerad gran och furu från Europa har minskat. Importen av europeisk furu har påverkats speciellt hårt, då ryska producenter värnat sin export till Kina. De har ökat sin marknadsandel i en vikande marknad då deras marknadsalternativ blivit färre pga. sanktioner som länder infört till följd av anfallskriget mot Ukraina. Ryska varor står nu för hela 70% av den låga kinesiska importen av barrträvara.

Mellanöstern och Nordafrika – ljusglimtar med reservation

Flyttar man blicken till ett annat, mycket viktigt geografiskt område för svenska sågverk, Mellanöstern och Nordafrika, så är situationen annorlunda. De nordafrikanska marknaderna har, så här långt 2025, haft en bra underliggande konsumtion.

I Marocko går byggnationen på högvarv med värdskap för fotbolls VM etc. som en bidragande orsak. Egypten och Algeriet har ett stort underliggande behov av bostäder och deras ekonomiska förmåga att möta detta är starkt kopplat till utveckling av oljepriserna. Vi har haft en period då inflödet av USD inte varit en begränsning, vilket underlättat exporten under 2025. Nu kan vi dock se en tillbakagång i Algeriet då man, på nytt, inför importlicenser för importörer av bland annat trävaror. Krav på importlicens gör det möjligt för myndigheterna att kontrollera in- och utflöde av utländsk valuta.

Den svaga konsumtionen i många andra viktiga marknader som till exempel Kina, Europa och svenska och finska producenters hemmamarknader gör att flödet av trävara till regionen varit stort under sommaren och lagren i importledet är ökande. Detta skapar en press nedåt på tidigare prisnivåer till nivåer som innebär kraftigt försämrad lönsamhet för skandinaviska producenter.

Europa – räntesänkningar som inte räcker

Räntenivåerna i Europa har gradvis sänkts vilket är positivt både för nybyggnation och renovering. Detta har dock inte varit tillräckligt och de prognoser som ges visar visserligen svaga förbättringar, men långt ifrån den takt som skulle vara önskvärd. De centraleuropeiska sågverken, som är starkt beroende av sin hemmamarknad, producerar i betydligt lägre takt än normalt, pressade av höga råvarukostnader och negativ prisutveckling på trävaror. Den tulldiskussion som pågår, och som i dagsläget pekar på 15-procentiga tariffer, samt den osäkerhet som fortsatt råder kring vad som ska komma att gälla har lett till en mer utdragen lågkonjunktur än vi sannolikt haft annars.

Dock ser vi vissa positiva tecken på vissa marknader och segment, bland annat i Tyskland där orderingången till trävaruindustrin har ökat. Samtidigt har utbudet till de europeiska marknaderna ökat i takt med vikande efterfrågan på hemmamarknaden och i Kina, i kombination med ökad produktion under året i både Sverige och Finland.

Sverige – exportberoende och pressad inhemsk marknad

Det är lätt att förbise hemmamarknadens vikt för svensk sågverksindustri eftersom hela 70% av det som tillverkas går på export. Samtidigt innebär det att 30% konsumeras av den svenska marknaden, vilket följaktligen gör den till den enskilt största marknaden för de flesta aktörer. Tillsammans med den tyska marknaden är den svenska byggmarknaden den som visat kraftigaste tillbakagång sen rekordåren under pandemin. I dagsläget ser vi en svag uppgång i nybyggnation och en tilltagande effekt av den tillfälligt höjda nivån på ROT-avdragen, men vi är fortfarande långt ifrån de konsumtionssiffror på trävaror som betraktas som en ”normal” nivå för den svenska marknaden.

Prisgapet som inte går att täcka

Den tuffa situationen på den globala trävarumarknaden, med pressade priser och ett svagt överutbud av trävaror som följd, medför också en fallande pristrend under Q3 2025. Det finns en skillnad mellan träslag när det gäller prisutvecklingen. Tillgången på furuvaror har ökat, medan tillgång på grantimmer minskat. Så det är framför allt är inom furuprodukter som vi ser en prisjustering nedåt.

Mycket tyder på att priserna nått sin botten under Q3 och att vi ser en korrigering uppåt under Q4. Inte helt drivet av en bättre marknad utan mer som en konsekvens av sågverkens pressade resultat och begränsad timmertillgång under hösten, vilket ger bättre balans i marknaden.

Det brukar finnas en korrelation mellan timmerpriser och priset på sågad och hyvlad trävara, om än med viss fördröjning. I nuläget är gapet mellan timmerpris och pris på sågad trävara för stort, vilket skapar kraftig försämrad lönsamhet för många svenska producenter. Dock så finns det anledning att tro att konjunkturläget, generellt, nått sin botten och att tillväxten ser starkare ut för 2026, vilket ger viss optimism för trävarupriserna under senare delen 2025 och framåt.

Vad händer nu?

Det är rimligt att anta, med nuvarande kalkyler för sågverken, att vi kommer att få se både produktionsbegränsningar och/eller andra åtgärder om inte nuvarande marknad och råvarusituation förändras.  Samtidigt, av egen erfarenhet efter många år i branschen, och när man tittar på branschens konjunkturcykler historiskt, så kan förutsättningarna förändras snabbt på en marknad som genom åren präglats av stor volatilitet. En marknad där även mindre ändringar i balanser mellan utbud och efterfrågan kan medföra snabb omsvängning.