Olles Krönika

Ledarskap omges ofta av trender, modeord och färdiga recept. Men vad fungerar när vardagen inte följer manualen? I denna krönika blickar Olle Berg bortom buzzwords och snabba lösningar och delar personliga erfarenheter från ett långt arbetsliv. När tiderna blir tuffare och kraven på ledare ökar – vad är egentligen värt att hålla fast vid?

Ledarskap – färskvara under ständig utveckling, men vissa saker ändras aldrig

Ledarskap formas av sin tid, men vissa principer består. Efter det som börjar bli en ganska lång karriär där ledning av medarbetare i olika sammanhang varit en central arbetsuppgift, kan man ta sig friheten att reflektera över sitt eget ledarskap och hur ledarskap generellt har utvecklats genom åren.

Som de flesta som verkat i stora organisationer har jag deltagit i otaliga ledarskapsutbildningar, självskattningstester och kulturövningar. Mycket har varit både nyttigt och lärorikt, särskilt det som handlat om att reflektera över sin egen roll och utveckla självinsikt. Annat har, så här i efterhand, visat sig vara mer produkter av sin tids rådande businessmode och har med tiden kunnat förpassas till papperskorgen.

Många ”förebilder” har också haft en tendens att likna mediadrev, där böcker av Jack Welch, Jan Carlsson, Lee Iacocca med flera förväntas läsas, gillas och anammas av alla ledningsgrupper under en viss period. Ofta lämnas då litet utrymme för kritiskt tänkande och det liknar snarare en form av rockstjärnedyrkan. Det kan vara farligt, eftersom framgångsrikt ledarskap ofta är kopplat till tid och situation – och inte nödvändigtvis matchar de egna utmaningarna.

Ett visst flockbeteende är dock inget märkligt. Snarare en naturlig del av den ständiga utveckling som både individer och organisationer genomgår när omvärlden förändras.

När trender kommer och går

Ser man i dag, mest för nöjes skull, på upplägg från ledarskapskonferenser i mitten av nittiotalet, inser man snabbt att mycket av materialet sannolikt inte skulle användas i dag – och tur är väl det. Många självtester som använts genom åren har också ifrågasatts, eftersom de inte alltid har stöd i forskning. En diskussion som är både nödvändig och välkommen.

Buzzwords kommer och går. När ett begrepp försvinner ersätts det av nya. I dag talar vi om transformativt, agilt och situationsanpassat ledarskap, change management, cross functional teams och work-life balance. Denna flora av uttryck kan kännas överväldigande, men är samtidigt ett tecken på att ledarskap faktiskt utvecklats över tid – ofta till det bättre.

Just diskussionen är avgörande. För att vara en relevant ledare i sin tid krävs reflektion och en genuin förståelse för de människor man leder. Medarbetare kan höra vad du säger, men ändå inte förstå vad du menar. Drivkrafter, oro och livssituationer varierar, och det är ofta svårt att skilja på arbete och privatliv. Ju bättre du känner dina medarbetare, desto lättare blir det att förstå och stötta dem på rätt sätt.

Ledarskap i motvind

Inom sågverksindustrin har vi i dag flera tuffa år bakom oss – och möjligen också framför oss. Att leda människor i en vardag präglad av motgångar kräver mer närvaro, mer kommunikation och ett större fokus på att hitta positiva inslag, även om de är små.

I grunden förändras inte ett gott ledarskap beroende på om det går bra eller dåligt. Däremot behöver olika delar betonas olika när verksamheten går sämre. Transparens är viktig, men människor presterar inte bättre av att ständigt höra hur illa läget är.

Ett klassiskt exempel är Sveriges vändning mot Tyskland i fotboll, när man låg under med 0–4 i halvtid på bortaplan. Behovet av att påpeka hur dåligt det gått var sannolikt begränsat. Däremot var det avgörande att skapa energi, motivation och tro på att det faktiskt gick att vända matchen.

Samma sak gäller i organisationer. Otrygga team med lågt självförtroende presterar sällan på hög nivå. Trygghet och förtroende är dock svårt att bygga i en kris om det inte funnits där tidigare. Därför är det avgörande att aktivt arbeta med dessa frågor även i goda tider.

Samtidigt är man som ledare inte mer än människa. För att orka i tider av motvind behöver man våga sänka garden och visa sig mänsklig. Det skapar förståelse för att energi och positiv feedback går åt båda håll, även från medarbetare till ledare. Den typen av relation tar tid att bygga.

" I slutändan är det inte din chef som sätter betyget på ditt ledarskap. Det är de människor du leder – och de resultat ni skapar tillsammans."

Det universella i ledarskap

Men förändras verkligen allt? Utifrån mina erfarenheter av att leda människor från olika delar av världen vill jag påstå att vissa delar av gott ledarskap är universella.
Det börjar med ett genuint intresse för människor. I slutändan är det långsiktiga betyget på ditt ledarskap din förmåga att få människor att följa dig, i både med- och motgång. Det blir aldrig äkta utan ett verkligt engagemang för dem du leder.

Var jag än befunnit mig återkommer samma grundläggande behov:

Alla vill bli sedda
Alla vill bli lyssnade på
Alla vill känna tillhörighet
Alla vill ha positiv feedback
Få är särskilt bra på att hantera negativ feedback

Hur dessa behov bäst tillgodoses skiljer sig däremot åt mellan individer. Därför krävs olika typer av ledarskap beroende på vem du leder. Att värdera eller rangordna kulturer tillför sällan något. Däremot är acceptans och förståelse avgörande för att skapa hållbara förändringar.

Ledarskap som ständig träning

Ledarskap kräver kontinuerlig utveckling. Ser jag tillbaka gör jag mycket annorlunda i dag – både för att jag själv utvecklats och för att min kunskapsbas gradvis byggts på. Utvecklingen har inte alltid varit frivillig, men den har gjort mig till en bättre ledare i den tid jag verkar.

Sänk garden. Visa att du också är människa. Skapa ett genuint intresse för dina medarbetare och kombinera det med förståelse för sammanhanget du leder i. Då har du en plattform som håller över tid.

I slutändan är det inte din chef som sätter betyget på ditt ledarskap. Det är de människor du leder – och de resultat ni skapar tillsammans.

Publicerad: 2026-01-19