Skogsbruk med hänsyn till naturen

Kantzoner, högstubbar och död ved. I den svenska skogen lämnas många olika typer av naturhänsyn vid avverkningen. I ett hållbart skogsbruk råder balans mellan produktion, miljö och sociala värden.

Kanske har du under en resa genom svensk skogsmark undrat varför enstaka träd och högstubbar är kvarlämnade efter avverkning? Just det är ett exempel på naturhänsyn, förklarar Åsa Öhman, miljösamordnare på Mellanskog.

Redan 1993 fastställde den då nya Skogsvårdslagen att skogens natur- och miljövärden är lika viktiga som produktionsvärdet. Det har hänt mycket inom svenskt skogsbruk sedan den och certifieringarna infördes i slutet av 1990-talet. I dag är allt virke som används av industrin antingen kontrollerat eller certifierat. Det innebär att skogen sköts enligt vissa regler.

– Vi vet att många månar om att virket som produceras, exempelvis till husbyggen, är hållbart hanterat i alla led. Man kan naturligtvis bedriva ett hållbart skogsbruk även utan att vara certifierad, men det är ett värdefullt kvitto på att man uppfyller både de lagkrav och certifieringskrav som finns för ett hållbart skogsbruk, säger Åsa.

Svenska skogar är en fantastisk naturresurs som ska räcka till för både människor och för flora och fauna.

– I exemplet med högstubben skapar man medvetet död ved, då den är en viktig faktor för den biologiska mångfalden. I kvarlämnade döda träd och högstubbar bygger fåglar bo och bin, mossor, lavar, svampar och insekter får chansen att livnära sig, säger Åsa.

Text: Marie Karlsson
Bild: Astrid Linnéa Andersson